Vill du veta mer om att bygga fritidshus? I den här guiden berättar vi exakt vad du behöver veta om bygglov, byggnadstekniska regler, hur du väljer byggföretag och entreprenadform, arkitektritat kontra nyckelfärdig modulhus, isolering för permanentboende och mycket mer. Känner du till alla kostnader vid ett husbygge? Följ våra råd och undvik de vanligaste misstagen!

Vad innebär det att bygga fritidshus?

Ett fritidshus kan vara en fjällstuga, ett torp vid en skogssjö, ett sommarhus på västkusten men också något mycket mer. Många drömmer om att köpa eller bygga fritidshus där de kan koppla av. En del tänker framåt och bygger ett fritidshus som kan fungera som ett permanentboende efter pensionen. Andra vill lämna stadslivet under helger och semesterveckor och komma närmare naturen. Kanske tillhör du den lyckliga skaran som äger en tomt där det redan står ett skruttigt fritidshus som har gjort sitt, och som du kan riva och ersätta med ett nytt.

Beroende på om du vill bygga ditt fritidshus på en tomt i ett koloniområde där föreningen äger marken eller om du har en friköpt tomt i ett stugområde, har du olika förutsättningar att ta hänsyn till när du ska bygga fritidshus. I ett koloniområde kan det till exempel finnas föreningsregler som styr hur stora stugorna får vara, det vill säga boendeytan får vara bara upp till ett visst antal kvadratmeter, eller regleringar för om fritidshusen måste vara i ett plan eller om det är tillåtet att bygga så högt att det blir ett sovloft.

Om du har en friköpt tomt som du planerar att bygga ett fritidshus på har du större friheter, både byggnads- och storleksmässigt. Här är det istället den kommunala detaljplanen, som vi kommer ta upp senare i artikeln, som kan påverka dina planer.

Förutom att du måste ha en tomt behöver du också bestämma dig för om du ska bygga ett arkitektritat fritidshus eller om du ska välja ett nyckelfärdigt ur någon av husproducenternas kataloger. Fördelen med ett nyckelfärdig hus är att du, och eventuell familj, kan flytta rakt in så fort entreprenören lämnar över nyckeln. Ett elementhus går i regel också snabbt att bygga.

Vill du däremot ha ett unikt hus som är anpassat efter dig och dina behov fullt ut, är troligen ett arkitektritat fritidshus ett bättre val. Det kostar lite mer och tar lite längre tid att bygga men i gengäld får du de funktioner, den planlösning och de tekniska lösningar som du vill ha.

Hur mycket kostar det att bygga fritidshus?

Det är omöjligt att säga exakt hur mycket det kommer att kosta dig att bygga ett fritidshus eftersom alla byggprojekt är olika och påverkas av en mängd faktorer. Några parametrar som har stor inverkan på totalsumman är:

• Om du har en tomt eller ska köpa en
• Hur stort fritidshus du vill bygga
• Tomtens tillgänglighet
• Terrängen på tomten
• Hur mycket förberedande markarbete som krävs
• Om du väljer ett arkitektritat eller prefabricerat fritidshus
• Om det finns ett befintligt hus på tomten som du ska bygga om eller riva
• Vilka tekniska lösningar du väljer

Eftersom tomtpriserna varierar stort beroende på var i landet tomten ligger, utgår vi ifrån att du redan äger en byggbar tomt. Med byggbar menar vi en tomt där det inte behöver fällas 5-10 träd, sprängas bort berggrund, riva befintligt hus på tomten och liknande. 

De två första stegen i byggprocessen, oavsett om du ska bygga fritidshus eller ett permanentboende, är förberedande markarbete och gjuta grund. Markarbete på en byggklar tomt kostar mellan 1.500 och 8.000 kronor per kvadratmeter. För ett fritidshus på 50 kvadratmeter landar alltså markarbetet i runda slängar mellan 75.000 och 400.000 kronor.

När markarbetet är klart återstår det att gjuta grunden till fritidshuset. Här är det viktigt att du tänker igenom om huset bara ska användas under sommarmånaderna eller om det även ska vara möjligt att bo i det på vintern. Även om det kostar lite mer är det ett klokt drag att välja en isolering som är tillräcklig året runt. Priset för att gjuta en grund ligger på cirka 3.000 kronor per kvadratmeter för en totalentreprenad. 

Vill du hålla ner kostnaden för grunden kan du välja plintgrund och få ner de ovan nämnda kvadratmeterpriset med cirka 20-30 procent.

Kostnad för ett arkitektritat kontra nyckelfärdigt fritidshus

Vilket sätt du väljer att bygga fritidshuset på kommer också ha inverkan på totalkostnaden. Arvodet för en arkitekt ligger på i genomsnitt 900 kronor i timmen och hur många timmar som går åt beror helt på hur stort fritidshus du vill bygga och vilka behov och önskemål om tekniska lösningar du har. Här kan slutsumman hamna på allt från 25.000 kronor per kvadratmeter till 50.000 kronor per kvadratmeter.

Köper du en nyckelfärdig stuga är arvodet för arkitekten inräknat i priset. Hos många färdighusleverantörer kan du välja mellan att bara köpa materialet till huset (markarbete och gjutning av grund ingår inte) och bestämma entreprenadformen själv, eller köpa ett nyckelfärdigt hus med totalentreprenad (allt arbete och material ingår). Totalsumman för ett nyckelfärdigt hus kan landa på från 500.000 kronor för de enklaste och minsta fritidshusen på cirka 25 kvadratmeter, till 3.000.000 kronor för ett året runt-isolerat fritidshus på cirka 100 kvadratmeter.

Krävs det bygglov för att bygga fritidshus?

Alla husbyggen är bygglovspliktiga och fritidshus eller sommarstugor är inget undantag. Väljer du att bygga ett arkitektritat hus tar arkitekten i regel hand om all projektering. Tillsammans med arkitekten går du igenom vilka behov och önskemål du har gällande exempelvis fritidshusets utseende, planlösning, förvaringslösningar och tekniska lösningar. Förvaring är ofta en utmaning i små hus och här kan du verkligen dra nytta av arkitektens kunskap och kreativitet. När ni har kommit överens om alla detaljer ritar och sammanställer arkitekten de ritningar som krävs till bygglovet, det vill säga:

• Fasadritning
• Planritning
• Sektionsritning
• Situationsplan

Därefter ansöker arkitekten om bygglov för din räkning i den kommun du planerar att bygga fritidshuset i. Kommunen har 10 veckor på sig att behandla din bygglovsansökan, men om den inte är komplett kan det ta upp till ytterligare 10 veckor att få bygglovet godkänt. Se därför till att ansöka om bygglov i god tid innan din planerade byggstart.

När kommunens byggnadsnämnd meddelar att din ansökan är godkänd och du har fått ditt bygglov, är det viktigt att du inte påbörjar någon som helst form av byggarbete innan du har fått ett startbesked. Det är kommunen som skickar ut startbeskedet. Börjar du bygga innan du har fått det kan du bli ålagd vite för svartbygge.

Byggnadstekniska regler för fritidshus

De byggnadstekniska reglerna för ett fritidshus skiljer sig inte mycket från reglerna för ett nybyggt hus som är avsett för permanentboende. Det finns dock två viktiga undantag: energihushållning och tillgänglighet. I praktiken innebär det att du, om du vill, kan bygga en sommarstuga utan krav på energiprestanda eller handikappanpassning.

Även om du planerar att bygga en enkel stuga och göra det så billigt som möjligt, finns det ett antal krav som byggnaden måste uppfylla för att den ska bli godkänd som bostad. Dessa krav handlar bland annat om brandsäkerhet, bärighet och hygienutrymmen. Du kan läsa mer om exakt vilka krav och regler som gäller på Boverkets hemsida. 

Om fritidshuset har våtrum, vilket de flesta har, så är det även ett krav att det finns en kontrollansvarig för husbygget. Det gäller oavsett om du bygger själv eller köper ett elementhus.

Viktiga begrepp att känna till när du ska bygga fritidshus

När du har ansökt om bygglov är det ett klokt drag att använda handläggningstiden till att leta upp potentiella entreprenörer, göra en bakgrundskontroll på respektive företag, bestämma hur du vill organisera byggarbetet och sätta dig in i byggnadstekniska regler och begrepp.

När det kommer till att organisera byggarbetet har du främst två entreprenadformer att välja mellan : totalentreprenad och delad entreprenad.

• Totalentreprenad: innebär att du överlåter allt ansvar för byggarbetet till det byggföretag som tar på sig totalentreprenaden. Entreprenören organiserar allt arbete från början till slut och kontrakterar eventuella underentreprenörer. 
• Delad entreprenad: innebär att du som byggherre tar på dig rollen som projektledare. Det är således ditt ansvar att organisera allt arbete.Fördelen är att du kan välja hantverkare själv; nackdelen är om uppstår förseningar i arbetet eller materialleveranser, är det ditt ansvar att lösa problemet.

Det vanligaste är att byggherrar väljer totalentreprenad. Då behöver du bara förhålla dig till en person och du har inget ansvar att lösa de problem som uppstår på byggplatsen. 

80 kvadratmeter-regeln - vad är det?

När du ska bygga fritidshus är sannolikheten stor att du kommer stöta på “80 kvm-regler” i något dokument eller regelverk. Dessa regler styr om du får bygga ett komplementhus i anslutning till ditt fritidshus och vilken storlek komplementhuset får ha.

En tumregel som ofta används är att den största komplementbyggnaden får vara maximalt hälften så stor som huvudbyggnaden. Bygger du ett fritidshus på 80 kvadratmeter har du alltså bra förutsättningar att få bygglov för att bygga ett komplementhus som är 40 kvadratmeter. 

Viktigt att tänka på i sammanhanget är att komplementhuset inte får inredas som bostadshus. I praktiken betyder det att badrum är godkänt men inte kök. Det kan vara möjligt att få ett mindre pentry, med exempelvis kokplatta och kyl godkänt även i ett komplementhus. 

Vill du slippa krånglet med att ansöka om bygglov kan du bygga ett Attefallshus, som får vara maximalt 30 kvadratmeter som komplementbyggnad på tomten. En gäststuga är ingen dum idé att ha när det kommer övernattande gäster och du vill slippa agera hotellvärd dygnet runt.

Hur väljer du rätt entreprenör?

Det finns en uppsjö av entreprenörer att välja mellan när du ska bygga fritidshus. Ett tips är att börja med att höra dig för bland släkt och vänner om de har någon som de kan rekommendera. Välj ut de företag som du tycker verkar bäst och gör en bakgrundskontroll på respektive företag.

Bakgrundskontrollen gör du för att undvika att bli stående med ett halvfärdig husbygge bara för att företaget inte visade sig vara fullt så bra som du trodde. Ett misstag som kan bli dyrt att åtgärda.

När du gör din bakgrundskontroll ska du särskilt titta på följande:

• Att företaget har de certifieringar som krävs. Här handlar det främst om VVS-certifiering eller våtrumscertifiering.
• Att företaget anlitar professionella hantverkare som är insatta i regelverket som gäller för byggen i Sverige. 
• Att företaget har en solid ekonomi och inga ärenden hos Kronofogden. Du vill inte riskera att anlita ett företag som går i konkurs medan de bygger ditt fritidshus.
• Vad säger tidigare kunder om företaget? Kontakta aktören och fråga om du kan få kontaktuppgifter till tidigare kunder. Då kan du bilda dig en uppfattning om hur entreprenören sköter kommunikationen med byggherren och saker som har fungerat bra och mindre bra.

Genom att göra en gedigen bakgrundskontroll på alla potentiella aktörer minskar du risken för att det uppstår avbrott i bygget eller problem som är kopplade till byggföretagets ekonomi. 

Begär in och jämför offerter

När du har hittat några byggföretag som klarar din bakgrundskontroll är det dags att begära in offerter på arbetet. För att inte slösa med vare sig din eller byggföretagens tid, ska du inte begära in offerter från mer än tre konkurrerande aktörer.

När du får in offerterna jämför du dem mot varandra. Här kan det vara en fördel att mata in alla poster och priser i ett excel-ark eller liknande för att lättare kunna överblicka allt. Titta inte enbart på slutsumman utan vad som ingår i varje post och om priserna är angivna som fast pris, uppskattat pris eller löpande räkning. Välj den entreprenör som passar dig och ditt byggprojekt bäst.

10 goda råd och tips när du ska bygga fritidshus

Nu har du förhoppningsvis fått lite mer kött på benen gällande byggnadstekniska regler, begrepp och kostnader som är viktiga att du känner till när du ska bygga fritidshus. För att underlätta för dig ännu lite mer, har vi sammanställt en lista med våra bästa råd och tips. 

1. Tänk igenom när och till vad du ska använda fritidshuset: Ska huset gå att bo i året om eller bara under sommarmånaderna? Är det tänkt som en sommarstuga eller ett permanentboende senare i livet?

2. Läs på om lagar och byggnadstekniska regler: Numera är information inte mer än en snabb googling bort. Ta reda på så mycket du kan och prata med fackkunniga. Du kan också vända dig till kommunens byggnadsnämnd och prata med en bygglovshandläggare om det du är osäker på.

3. Gör en budget och följ den: Få saker är så frustrerande som att pengarna tar slut halvvägs in i ett byggprojekt. Gör den budget och gör inga utsvävningar från den så slipper du obehagliga överraskningar för att pengarna inte räcker till.

4. Planera: Ju bättre du planerar och ju noggrannare din planering är, desto smärtfriare kommer projektet att gå. Med en tidplan är det också lättare att överblicka att arbetet går framåt som det ska.

5. Köpa nyckelfärdigt eller bygga arkitektritat: Det är helt upp till dig. Nyckelfärdigt går fortare att bygga men du kan påverka lösningar och planlösning mer i ett arkitektritat fritidshus.

6. Anmälan till kommunen: Om du bygger ett Attefallshus som komplementhus i anslutning till fritidshuset behöver du bara ansöka om bygglov för huvudbyggnaden, det vill säga fritidshuset. Attefallshus på maximalt 30 kvadratmeter är bygglovsbefriade, men du måste ändå göra en anmälan till kommunen.
   

7. Informera grannarna: Finns det grannar runt tomten där du har tänkt bygga fritidshus är det klokt att informera dem om bygget. Särskilt om de perioder när det är mycket leveranser och högljutt arbete.

8. Invänta startbesked: Du får inte påbörja något som helst byggarbete på fritidshuset innan du har fått godkänt bygglov och även ett startbesked från kommunen.
   

9. Kommunicera med leverantören: En bra och regelbunden kommunikation med entreprenören gör att risken för missförstånd minskar och problem kan redas ut på ett tidigt stadium.

10. Slutbesiktning: Se till att alla anmärkningar från slutbesiktningen är åtgärdade innan du betalar slutfakturen till entreprenören.